Gick bra ;-). Och en slut men rätt nöjd Pernilla kom hem och dog för resten av helgen. Idag så kan jag bara säga: - Hade det inte varit för att jag arbetar på mitt underbara dagis så hade jag tillåtit mig själv minst en dag i sängen, för att kurera den onda halsen, nacken som knappt vill röra sig och värker hela tiden, den täppta näsan och munsåren som svider...

Klaga!? Jag, näe.... Nu kan det bara gå framåt och uppåt! :-D

Körningen? Fortfarande sååå skakig varje gång jag ska ut på 70 vägarna... det ger mig ångest och fast jag kan vara så duktig på att förtränga så lyckas jag inte alltid när snön fortsätter falla på och vägarna aldrig verkar bli fria... Men jag kör, och jag försöker ta till mig dina ord Malin - Lita på bilen... kanske borde lita mer på mig själv också *ler*.

Till de som ännu inte kollat in nya butiken - GÖR DET! Det blev så fint och vi kommer att ha extra priser på både det ena och det andra en tid framöver. Det finns också ett antal godispåsar till de första kunderna som handlar, kvar.

Nos mot nos hemsidan ska uppdateras och jag ska försöka köpa in mig på några av de jättefina bilderna som Lotta Källarbo har tagit.

Nu får ni ha en underbar dag och en bra vecka!

Kram Pernilla

 Åkte med gott humör, jag, Michaela min dotter Linn, Kiara och Hiki, till Göteborg på onsdag morgon. Första delen gick bra, sen kom de sämre vägarna. Vi höll oss under hastigheten och försökte dock köra så gott vi kunde.

Tyvärr räckte inte det och en halvtimme från Göteborg, med en lastbil framför oss, hamna vi plötsligt i en hög med modd, fick en sladd, snurra runt ett par varv för att slutligen krocka med ett räcke...

Med i stort sett blotta förskräckelsen och chocken efter krocken lyckades vi sen köra vidare, irrade runt i Göteborg och försökte komma fram till Hotellet (körde samma sträcka tror jag 3 - 4 gånger innan jag till slut gav upp, och tog bussfilen in...). In på Hotellet, hämta andan, tog värktabletter och la sig för att försöka sova...

Sen körde vi på som vanligt med utställningar och allt. Hiki fick en reservplats i öppna klassen på torsdagen och på fredagen en slät 1:a. Jag är jättenöjd och glad! Hon skötte sig som vanligt superbra! Mika hade pokalen framför ansiktet, men Kiara vägra göra annat än att passgå... Domaren sa att om hon rört sig som hon skulle så hade hon blivit bäst i ras... surt sa räven....

Körde hem en dag senare, eftersom ena framlyktan var krossad och ljuset felriktat - fick köra med dimljus hem. Livrädd hela vägen - tog 10 timmar hem...

Och sen dog jag... Nästan *ler* Nu puttrar jag runt på småvägarna och kör som snabbast i 50, jobbar upp självförtroendet igen och äter lite tabletter för värk i rygg och nacke. Men snart är jag ute på de stora vägarna igen och siktar på nästa utställning! God fortsättning på alla!

Kramar Pernilla

Jaha, och så var det ett nytt år igen. Gårdagen tillbringades med familjen (jag, min man, barnen och mina föräldrar). Vi åt underbar middag som min kära man tillagat, en delikat efterrätt (som är min specialite...) tittade på tv, mina föräldrar - som verka tro att de var mest till besvär, åkte hem vid 22 - tiden... Fick barnen i säng, rasta hundarna innan det värsta kom igång. Slumra till i soffan och tittade på tv, sa gott nytt år till min man straxt efter 12 och sen gick jag och la mig...

Nä, har ingen direkt känsla för nyåret - det stämmer. Trevligt med god mat och trevligt sällskap men det kan man ju få till när som helst... Och dessa jäkla fyrverkerier, fulla ungdomar och folk i ren allmänhet som aldrig verkar växa upp, vakna på morgonen av ett rejält bråk mellan ett yngre par som pågick utanför, utan tvivel med alkohol inblandat... ja, vad ska jag säga   

MEN! Jag ser fram emot 2010 och längtar efter resan mot Göteborg! Ska bli otroligt kul att fara iväg med bästa vännen, hundar och min kära dotter. Bo på hotell, umgås och ha det gott! Lite nervös över den långa vägen att köra, blir första långkörningen, men det ska nog gå bra om jag tar det lugnt.

Hur som helst vill jag ändå önska alla ett riktigt Gott Nytt År!

Puss Nilla

och många tårar som jag nyligen mottog beskedet att Ginnie fått somna in. Efter en tids sjukdom så fick matte och husse ta emot det slutliga beskedet.

Saknaden är redan stor och tårarna vill inte sluta rinna, jag ser en underbar, livlig och fartfylld Ginnie framför mig, röd och vacker, intensiv och sa jag underbar...

Vi kommer alla att sakna henne enormt och kan bara känna med er, Annika...

Till minne av Ginnie:

En riktigt God Jul vill jag önska alla mina vänner och alla jag känner!

Igår tog jag körkort   !! Trodde jag skulle spy under provet, men den här gången satte jag det! Så idag har jag fått ta bilen och jag har kört, o kört, o kört... O kört fast ett par gånger, backat in i en bil, försökt köra med parkeringsbromsen i... Hm.. kanske inte ska säga mer *skrattar* Helt ärligt, trots allt detta så har körningen faktiskt gått bra, med tanke på att det varit snöstorm hela dagen, sikten inte speciellt bra och underlaget helt klart värst! Jag är sååå stolt över mig själv!

Nu blir det My Dog i januari, jag och världens bästa Mika, ska bli skitkul! Så, med risk för att det dröjer ett tag innan jag bloggar igen (drar till Härliga härjedalen nästa vecka) så hoppas jag alla får en underbar julledighet!

Stor kram från mig

/Pernilla

Med en aning sorg och saknad efter de små och även lycka över de fina familjer jag hittat åt dem, så sitter jag här nu - i lugnet...

Åkte dessutom passande på nåt elakt virus eller nåt häromdagen så jag har varit sängliggande i frossa, värk i kroppen och illamående. Men tomt känns det, många frågade om jag inte var sugen på att behålla en valp efter Hiki den här gången, och jag tycker visserligen att alla valparna var ljuvliga, skaffade mig några favoriter - men i ärlighetens namn: - Nej, ingen valp den här gången. Ser fram emot att få komma igång med Hiki igen nästa år, att ge Bonza lite mer tid och att pyssla om Sara med jämna mellanrum (i hennes fall kan månaden alltid vara det sista, även om hon verkar må finfint just nu...). Så; - Nej, jag har inte mått dåligt av att lämna ifrån mig alla valparna   .

Så nu ska jag återgå till julen och fördjupa mig i körkortsboken inför det kommande och sista provet...

Jag önskar alla valpköpare ett stort LYCKA TILL! och en kram till alla er andra!

/Pernilla

och helt plötsligt känns allt tomt och lite sorgligt... Ja, vi har ju lilla Amaya kvar som flyttar sist, på onsdag. Hon är numera en del av familjen och busar runt med barn, damsugare och allt vad det innebär - en riktig tuffing!

Allt har gått bra, alla är nöjda och det verkar som om alla valpar snabbt anpassat sig till sina nya hem   . Sista bilderna togs ett par dagar innan de blev 8 veckor. Det är inte lätt att få snygga ståbilder! Men vi kämpade tappert!

Här kommer de:

Här är Amaya, som fortfarande hänger kvar i några dagar här hemma. Hon är sååå fin!

Här är Leo - med sitt nya fina namn! Vilken snygging och hemskt förtjust i sin nya husse verkar det som  ;-).

Här är lilla Inja (Atsuko) som verkar stormtrivas hos sin husse i Göteborg. Ska bli otroligt spännande att se vad den lilla damen växer upp till att bli...

Ser inte helt bekväm ut på bilden *ler* Men i övrigt är hon "göör snygg!" hon har hittat en äldre syster Zelda i Södertälje och de verkar stormtrivas med varandra! Namnet verkar hon få behålla - Akane (eller Akne som husse säger...).

Lilla Lotta på bråkmakargatan eller numera Kicki! Klarade av en brandkår första dagen utan att blinka... Hon hamnar mitt i smeten och ska bli prinsessa på östermalm! En riktig skönhet och ett charmtroll!

  Här är vår underbara ljusa levernos - Akemi eller rättare sagt Daisy! Hon flyttade häromdagen och verkar stormtrivas! Kanske blir det lite utställning också...

Och lilla Aiko - eller Marley som flyttade igår. Supergoa killen med så fint "språk". Får en liten kille att busa med därhemma!Tror inte någon får långtråkigt..

Och allas vår Mr Brown eller numera: Boss! Som coolt tagit sig an Gävle utan problem. En sådär 8.5 kilo när han lämna hemmet...

Och lilla Akihiko - Självsäker cool kille, vill stå på tårna när man försöker ställa upp honom bara... men ack så fin ändå!

Avslutningsvis en underbar bild på vår ljusa levernos Daisy! Nu ser vi fram emot ett spännande nytt år med dessa underbara nya individer!

/Pernilla

Tysta viskningar emellan de små kanske.....

Valparna fortsätter växa och frodas, nu har de gott och väl passerat 3 kilos gränsen och närmar sig starkt 4 kg. De tar för sig och busar som aldrig förr... Och sen i nästa stund kan de komma och krypa upp i knät och sedan lägga sig tillrätta för att somna djupt...

Här är några utvalda ståbilder tagna i torsdags av Malin sundström, min trogna fotograf, hon är en pärla som ställer upp!

Min lilla söta tjej!

Och snygga killen, tuff, symetrisk, röd och fin

Vilken tjej va! Den här tjejen tar för sig och skriker högst när hon vill något...

Och vår speciella lilla (tja, jag menar egentligen stora! Störst av tikarna...) levernos, tuff och vacker!

Och här har vi henne! Allas våran nya "Lotta på bråkmakargatan tjej" Hon är först, och verkar totalt orädd!

Ännu en snygg kille, cool och självsäker!

Och så vår Mr Brown (bara kallas så för stunden *ler*) snygg, cool och rätt lugn (sa jag stor också, största killen än så länge... )

Ännu en kille, hörs klart och tydligt när han är hungrig...

Ha en underbar fortsatt helg!

/Pernilla

Malins kamera ville inte riktigt idag, men några bilder fick vi till - senare i veckan kommer några fler. Igår såg jag röda levern (Akane) sätta sig som en riktig tjej när hon skulle kissa , annars tar hon för sig, attackerade den stora leksaksråttan som Ella gav henne ifrån Ikea häromdagen och biter de andra i öronen så att de skriker....

Nu ska de ha mat igen....

För att se till att mina valpar ska få de absolut bästa hemmen jag kan förmå, det är tungt... Men också otroligt roligt . Otålig som jag är, vill jag att allt ska vara klart redan nu. Väntar och väntar på att kennelnamnet ska bli godkänt, hoppas att de tar det jag vill ha...

Valparna börjar växa upp och bli individer och det blir lättare och lättare att se deras små personligheter när de busar runt i valplådan. Och valplådan - ja den håller nog inte länge till... då blir det att plocka isär den och göra det helt säkert för dem inne i rummet, så att de kan röja runt lite till. Sen får de ta över hallen och något varmare dagar, vara ute på uteplatsen en stund då och då.

Den 9/11 gör vi valptestet, Ewa Bergfast kommer hit och hjälper till. Vilken pärla! Som ställer upp, fast hon knappt har tid att andas... Kan ju kännas lite elakt att plocka in henne då jag har vetskap om hennes snurriga, intensiva liv, men jag behöver hennes hjälp ändå. Och förhoppningsvis så tycker hon att det är lika kul som jag, när vi väl sätter igång!

De äter, och äter, imorgon blir de 4 veckor och jag lägger på ytterligare ett mål om dagen. På måndag får vi börja hjälpas åt, min man och jag. Jag måste tillbaka till jobbet och hjälpa till på förmiddagarna, men sen är det bara att kasta sig hem till småttingarna. Kanske kan jag gå ned några kilo på kuppen  vore ju inte så dumt... Har nämligen köpt en ny cykel (fick den "hemcyklad", ja ni hörde rätt! Vilken service!), så jag tänkte cykla fram och tillbaka till jobbet. Och så småningom när Hiki börjar lägga på sig igen (hon är fortfarande mager som en stick, och ont i magen som hon haft inatt har knappast gjort det bättre...) blir det ut och cykla av, så att jag får tillbaka min underbara vackra, smarta hund igen! Bonza har lagt på sig lite runt midjan (känns bekant ) så även han får ta en sväng några gånger i veckan...

Nä, nu ska jag åter till familjen, fyrbenta och tvåbenta. Idag är det Alla helgona och vi som bor precis brevid kyrkogården får passa på att gå ut ikväll och leta spöken och se de vackra ljusen...

Ha det så gott!

/Pernilla

Malin dök upp vid 10 i morse och vi ordnade till ett bord och en bakgrund. Sen var det bara att försöka få valparna att visa sig från sina bästa sidor... Vet inte om vi lyckades helt, men några fina bilder fick vi till. Numera börjar det bli lite liv i valpluckan, det skälls, morras och pips.. Och det busas...

De tog för sig av första vällingen häromdagen, var lite svårt att klura ut hur de skulle dricka och en del klarade det bättre än andra. Köttfärs målen har utökats och de äter friskt och med stor hunger upp allt! Här kommer ett urplock av bilderna från idag. Valparna 3 ½ vecka gamla.

Igår fick valparna smaka köttfärs för första gången... Hade de varit större så hade nog handen rykt! Det var hur som helst mycket uppskattat! I liten mängd och utspritt över dagen får de nu en liten dos färs, solrosolja och äggula i sig. Alla valparna öppnade ögonen i slutet av förra veckan. Men ännu så ser de inte allt för bra (därav de "gråa" ögonen på bilderna). De fortsätter växa stadigt och har en jämn och fin viktökning. I valplådan vinglar de nu runt på alla fyra och pratar allt mer...

Pappa Bonza ser trött ut *ler* men det är nog mest mental trötthet, det har varit lite tråkigt nu ett tag och jag letar efter en ny cykel (de stal min förra...) så att vi kan komma ut och träna lite...

Här kommer några väl utvalda bilder på några av valparna. Fotograf Malin Sundström

Ja, ingen religiös mässa utan mässa för oss inköpsansvariga på nos mot nos . Mika, Camilla, Frida, Jag och lilla Linn åkte iväg tidigt imorse. Calle och Ella fick passa valpar idag.

Zoorf mässan hålls på Infra City i Upplands Väsby och ger i alla fall Mika och mig glitter i ögonen och känsla av upprymdhet... Kan det vara det faktum att det är sååå kul att köpa in saker till våra hundar och butiken... kanske...

Vi har träffat grossister och köpt in bra saker till butiken, och nu längtar vi till januari när vi utvidgar verksamheten!

Jag är inte lika säker på att Frida och Camilla uppskattade mässan lite mycket (inte heller Linn som snabbt tröttnade och fick roa sig med att fylla fickorna med godis...).

Men å, vad mycket fina saker det finns!

Väl hemma kände jag hur mycket jag saknat valparna och Hiki, kändes skönt att vara på plats igen och hålla koll. Nu ska jag sätta mig själv i valplådan och bara njuta av deras sällskap - ta en ny katalog med mig in från en av grossisterna, en kopp kaffe och bara vara... Kanske tar jag mig en funderar på vem som ska få vilket namn av de namn jag valt ut för A-kullen också...

Ha en underbar fortsatt söndag - imorgon kommer Malin och tar fler fina och nya bilder på kullen. Idag får jag säga GRATTIS till kullen som blir 1 vecka!

/Pernilla  

Hiki i väntan med oss på tåget, när vi gjorde MH-t i Billeberga i somras... Hon är sååå vacker min fina tös!

Valparna växer och frodas

Varje dag går de upp i vikt och verkar må superbra, starka och envisa... som sin mamma (pappa är ju något mjukare *ler*). Har passat på att ta några bilder med mobilen då min kära man försvinner iväg till jobbet med kameran varje dag...

Lilla hanen "red" - tillfälligt namn kommer här på bild, snusar och sover gott, med jämna mellanrum rycker det till i hans lilla kropp, igår vägde han 570 gram och växer stadigt. Envis och matglad precis som resten av valparna. Lilla "lila" är minst, men ökar ändå varje dag i vikt - hon kämpar på i samma takt som resten!

Rosa fick somna in den 6:e, allt gick jättebra. Hon hade sinus av typ 1 - alltså den värsta. Vill ni läsa mer om dermoid sinus föreslår jag att ni går in på www.srrs.org

Här kommer bilder - njut! Lite suddigt - mobilen kanske inte är det bästa verktyget, men det funkar!